publicerad: 2021  
onaturlig onaturligt onaturliga
o|­nat·ur·lig
adjektiv
o`naturlig
1 som strider mot vad som är eller an­ses vara naturligt i visst samman­hang
JFR abnorm, ansträngd 1, förvänd
det brutna benet låg i en onaturlig vinkel
○ äv. om person, med tanke på visst handlings­sätt
onaturliga föräldrar som lämnade barnen ensamma på jul­afton
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska onaturliker
2 som upp­träder på ett konstlat sätt
JFR tillgjord
hon var all­tid lite onaturlig i hans när­varo
○ äv. om handling eller dylikt
ett onaturligt leende
belagt sedan 1807