publicerad: 2021  
ordning ordningen ordningar
ordn·ing·en
substantiv
`rd-]
1 knappast plur. regel­bundet in­bördes förhållande mellan olika före­mål el. mellan olika delar av ett före­mål; ibland om normal, lugn situation utan bråk
ordningsmänniska
(i adj) ordning
lag och ordning; bringa ordning i kartoteket; det var ordning och reda i garderoberna; han har all­tid ordning på sina papper; det var svårt att hålla ordning i klassen; demonstrationen an­sågs vara ett hot mot den all­männa ordningen; polisen kallades in för att åter­ställa ordningen; de besegrade trupperna retirerade i god ordning
äv. med ton­vikt på (rätta) sättet att fördela före­teelser rums­mässigt el. i tids­följd
förhandlingsordning; gudstjänstordning; matordning; rättegångsordning
äv. om mer abstrakt fördelning etc.
i laga ordning; redo­visning sker i vanlig ordning; för ordningens skull bör nämnas ...
nådens ordning (lära om) vägen till frälsninggenom kallelse, upp­lysning, pånyttfödelse och helgelse
ordning på torpet god eller bättre ordningpå viss verksamhet eller dylikt: med flera namn­kunniga personer i styrelsen blev det ordning på torpet
vara i sin ordning vara helt riktigde försäkrade att budgeten var i sin ordning trots de oförutsedda ut­gifterna
belagt sedan ca 1550; bildn. till ordna
2 knappast plur. lämpligt skick för funktion, upp­visande eller dylikt
ordning (med/på någon/något)
ordning (med någon)
ordning (med något)
ordning (någon)
ordning (något)
hon gjorde i ordning en skål med sallad; han försökte få ordning på apparaturen; man hoppas kunna ställa i ordning den gamla idrotts­platsen; har ni kommit i ordning efter flytten än­nu?
belagt sedan 1620
3 sär­skilt i sammansättn. det att upp­rätta regel­bundet in­bördes förhållande
samordning; underordning; överordning
belagt sedan 1541
4 normal eller beslutad följd
JFR 1tur 3
nummerordning; turordning
(i adj) ordning ordningen (mellan några)
i rätt ordning; i om­vänd ordning; i kronologisk ordning; nummer 8 i ordningen; böckerna var upp­ställda i alfabetisk ordning; vi tar ärendena i tur och ordning; för vilken gång i ordningen säger han det?
belagt sedan 1701
5 (inplacering i) grupp efter nivå på rang­skala
en skandal av första ordningen
spec. om (stor) grupp i biologiska samman­hang, mellan familj och klass
ordningen rov­djur
belagt sedan 1541
6 var­dagligt typ om varelse el. före­mål
JFR typ 2
den hunden är en lustig liten ordning
belagt sedan 1855
Någon djävla ordning ska det vara i ett parti. Carl-Henrik Hermansson i ett tal på Vänsterpartiet kommunisternas partikongress 1969, med an­ledning av splittrings­tendenserna i partiet