publicerad: 2021  
orera orerade orerat
verb
ore´ra
● tala länge (och hög­stämt) om något, ofta till någon tämligen ointresserad lyssnare
JFR orda, utbreda sig 2
orera (om någon/något/sats)
orera (om någon)
orera (om något)
orera (om sats)
han orerade som vanligt om sin fina bekantskaps­krets
belagt sedan 1805; av lat. ora´re 'tala'; jfr ur­sprung till orakel
oreraorerande, oration