SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

oriental orientalen orientaler

orient·al·en

substantiv

orienta´l

● (mans)person från Orienten

SYN. österlänning

○ i plur. ofta om personer från Orienten oavsett kön

belagt sedan 1733; se ur­sprung till Orienten

SO

Alfabetisk lista

  orgeltangent (tangent)
  orgeltrampare subst.
  orgiastisk adj.
  orgiastisk (orgie)
  orgie subst.
  oriental subst.
  orientalisk adj.
  orientalism subst.
  orientalist subst.
  orientalistik subst.
  Orienten subst.

  Till   alla ordböcker