SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 oriental orientalen orientaler orient·al·en substantiv orienta´l ● (mans)person från Orienten SYN. österlänning ○ i plur. ofta om personer från Orienten oavsett kön belagt sedan 1733; se ursprung till Orienten SO Alfabetisk lista orgeltangent (tangent) orgeltrampare subst. orgiastisk adj. orgiastisk (orgie) orgie subst. oriental subst. orientalisk adj. orientalism subst. orientalist subst. orientalistik subst. Orienten subst. Till alla ordböcker