publicerad: 2021
1par
paret, plural par, bestämd plural paren
par·et
substantiv
1
enhet av två likartade eller samhöriga företeelser spec. om klädesplagg för händer el. fötter (el. ben)
ett par (några)
ett par skor; ett par vantar; strumporna kostar 20 kronor paret
○
spec. äv. om två personer som hör ihop (genom att vara gifta el. på annat sätt); äv. om djur
ett ungt lyckligt par; samkönade par; ett äkta par; några dansande par; de träffades på en skoldans och blev snart ett par
○
äv. om två personer över huvud taget
○
äv. allmännare
hjulpar; vingpar
han har ridit samma häst i åtta år och de utgör ett väl sammansvetsat par
○
äv. med tonvikt på egenskapen att passa ihop
omaka par; kusinerna går bra i par
○
äv. om något som eg. är ett enda föremål
ett par byxor; ett par glasögon
par om par
två och tvåmålningen föreställde djur som par om par tågade mot arken
sista paret ut
en tafattlek med parvis springande deltagare som jagas av en tredje deltagaresista paret ut är en lek som är känd sedan 1700-talet
som går i ett par skor
se
sko
2
i uttrycketett par
antal av några få vanligen två el. tre
ett par (några)
ett par (av några)
ett par dagar; ett par hundra deltagare; biljetterna kostar uppemot ett par tusen kronor; ett par av barnen var sjuka
ett par tre
två eller treel. något fler:
förutom svenska behärskar hon ett par tre andra språk
belagt sedan 1511
brev från Erik Kuse till Svante Nilsson om hot om upplopp i sörmländska Rekarne (Styffe)
2par
ingen böjning
substantiv
●
antal slag som en skicklig golfspelare antas behöva för att slå bollen i ett hål och som anges med 2, 3, 4, 5 el. 6
par-4-hål; parputt
par för ett hål; NN klarade hålet på ett slag under par
belagt sedan 1953;
av engelska par med samma betydelse; av lat. pa´r 'lik(a)'