publicerad: 2021  
para parade parat
verb
pa`ra
1 perfekt particip el. med partikelnihop förena två före­teelser som inte naturligen hör ihop
någon parar (ihop) någon/något med någon/något
någon parar (ihop) någon med någon
någon parar (ihop) någon med något
någon parar (ihop) något med någon
någon parar (ihop) något med något
in­bilskhet, parad med dumhet; det är inte så lätt att para ihop kristendomen och rationalismen
○ äv. föra samman till (naturligt) par
någon parar (ihop) några
para ihop middagsgästerna; para ihop strumporna
belagt sedan 1686; till 1par!!
2 låta (djur) ut­föra köns­akt vanligen i fort­plantnings­syfte
någon parar (ihop) djur
para tjuren och kvigan
belagt sedan 1855
paraparande, parning
para sig