publicerad: 2021  
1pip pipen pipar
pip·en
substantiv
● smal, ut­skjutande, (nästan) rör­formig del av kärl som man häller ut vätska (i lagom doser) genom
JFR 1snip 1
pipen (på något)
pipen på te­kannan
belagt sedan ca 1635; trol. av lågtyska pipe med samma betydelse; samma ord som 1pipa!!
2pip pipet, plural pip, bestämd plural pipen
pip·et
substantiv
● (tämligen svagt) ljud i högt ton­läge på­minnande om (el. ut­görande) fågelkvitter
ett pip (om någon/något/sats)
ett pip (om någon)
ett pip (om något)
ett pip (om sats)
råttornas pip; babyns pip; pipet från brand­varnaren
○ äv. anv. som en sorts interjektion
"Pip, pip", lät det i luren
○ i vissa (ofta negerade) ut­tryck äv. om ljud (spec. information) i all­mänhet
inte ett pip till, för då täpper jag till munnen på dig; han hade inte hört ett pip om saken
belagt sedan 1732; till 2pipa!!