publicerad: 2021  
pirra pirran pirror
substantiv
pirr`a
● dialektalt säckkärra
belagt sedan 1952
pirra pirrade pirrat
verb
pirr`a
● kännas som kittlingar eller krypningar i något organ, nerver eller dylikt
nervpirrande
det pirrar (i någon/något)
det pirrar (i någon)
det pirrar (i något)
det pirrade i magen av spänning
○ äv. om dryck m.m. mindre brukligt bubbla, pärla
belagt sedan ca 1875; sv. dial. pirra 'sticka; ha sam­lag; upp­reta, irritera'; av ovisst urspr.
pirrapirrande, pirrning, pirr