publicerad: 2021  
1pliocen pliocent pliocena
plio·cen
adjektiv
plioce´n
● som har att göra med den sista epoken under tertiär­tiden
belagt sedan 1840; till grek. ple´on 'mera' och kainos´ 'ny'; jfr ur­sprung till 1eocen!!
2pliocen ingen böjning, utrum
plio·cen
substantiv
plioce´n
● den sista epoken under tertiär­tiden ca 5–2 miljoner år före nu­tid
(under) pliocen
belagt sedan 1879