publicerad: 2021  
1pling plinget, plural pling, bestämd plural plingen
pling·et
substantiv
● klingande eller ringande ljud
ett pling från dörr­klockan; det hördes ett pling när hissen stannade
○ ofta ljud­härmande
"Pling!" lät det från mobilen
belagt sedan 1920; som interjektion ca 1775; ljud­härmande
2pling plingen
substantiv
slå (någon) en pling var­dagligtringa ett telefon­samtal (till någon)har ni fler frågor så är det bara att slå mig en pling
belagt sedan 1990