publicerad: 2021  
pokal pokalen pokaler
pok·al·en
substantiv
poka´l
1 (prakt­full) dryckes­bägare på hög fot
han svingade pokalen och tog en rejäl klunk
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska bokal; av ita. boccale 'dryckes­kärl; vattenkruka'; av grek. bau´kalis 'lerkärl'
2 bägar- eller vas­liknande före­mål som ut­gör pris i tävling ofta av silver (el. försilvrat)
JFR buckla 2
skyttepokal; vandringspokal
klubben tog hem den åtrå­värda pokalen för all­tid; lag­kaptenen höjde pokalen i skyn och publiken jublade
○ i sammansättn. ofta med bi­betydelse av sär­skilt hög prestige eller dylikt
pokalsegling; pokalturnering
belagt sedan 1884