publicerad: 2021  
pryda prydde prytt, presens pryder
verb
pry`da
1 förse med prydnad
JFR dekorera 1, utsmycka
någon pryder någon/något (med något)
någon pryder någon (med något)
någon pryder något (med något)
klass­rummet var prytt med blommor och björk­kvistar på av­slutningen; hon prydde kräftorna med dillkvistar
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fornsvenska prydha, till prudher 'ståtlig; präktig'; nära besläktat med pryd
2 ut­göra prydnad för
någon/något pryder något
någon pryder något
något pryder något
en tavla som verkligen prydde sin plats; presidentens bild prydde bokens om­slag
○ äv. bildligt fungera bra på
hon pryder sin plats i laget
belagt sedan 1536
prydaprydande