publicerad: 2021  
1putt neutrum putt, bestämd form och plural putta
adjektiv
● var­dagligt sur och förnärmad
JFR stött
putt (på någon) (för/över något/att+verb/sats)
putt (på någon) (för något)
putt (på någon) (för sats)
putt (på någon) (för att+verb)
putt (på någon) (över något)
putt (på någon) (över sats)
putt (på någon) (över att+verb)
vara putt på sina föräldrar
belagt sedan 1944; sv. dial. putten, putt; ev. urspr. ljudmålande
2putt putten puttar
putt·en
substantiv
● lätt golf­slag som får bollen att rulla på marken från någon punkt på greenen fram mot hålet
han behövde tre puttar på sjunde hålet
○ äv. all­männare lätt knuff eller slag
belagt sedan 1928; av engelska putt med samma betydelse; besläktat med engelska put 'sätta; lägga; stöta'