publicerad: 2021  
påk påken påkar
påk·en
substantiv
grov käpp som är till för att slåss med
JFR 1klubba
påkbeväpnad; knölpåk
äv. bildligt var­dagligt ben
rör på påkarna, vi har bråttom
belagt sedan 1541; trol. sam­hörigt med lågtyska pok 'dolk', engelska poke 'sticka; stöta'; besläktat med påg