SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 rangla ranglade ranglat verb rang`la ● mindre brukligt röra sig ostadigt JFR vackla, vingla någon ranglar belagt sedan 1695; sv. dial. rangla 'ragla; vackla; växa fort'; av omdiskuterat urspr.; ev. variant till ragla; jfr ursprung till benrangel ranglaranglande SO Alfabetisk lista rangera ut verb rangerad adj. rangerbangård subst. rangerbangård (rangera) rangerlok (rangera) rangla verb ranglig adj. rangordna verb rangordning subst. rangordning (rang) rangplats subst. Till alla ordböcker
