publicerad: 2021  
1reda redan
red·an
substantiv
re`da
1 i vissa ut­tryck; delvis i adverbiell an­vändning till­stånd av ordning och över­blick
JFR till reds
reda (i något)
reda (med någon/något)
reda (med någon)
reda (med något)
(hålla) reda på någon/något
(hålla) reda på någon
(hålla) reda på något
bringa reda i röran; ordning och reda; det var inte lätt att hålla reda på alla barnen ute på stan
○ sär­skilt i ut­tryck för framtagning av något som varit försvunnet
leta reda på den andra strumpan; söka reda på receptet
○ äv. mer abstrakt
JFR klarhet, 1reda 2
tankereda
hålla reda på alla in­blandade; bringa reda i sina tankar
det är reda med någon någon är ordentlig och på­litligdet är reda med honom, han kommer all­tid i tid till våra möten
ta reda på något 1skapa ordning i någotnu får ni ta reda på era lek­saker för vi ska strax gå ut 2skaffa sig kännedom om någotregeringen har till­satt en ut­redning för att ta reda på hur olyckan kunde ske
belagt sedan 1667; jfr fornsvenska reþa 'tillredning; ut­rustning; redo­görelse; betalning'; till 3reda 1
2 i vissa ut­tryck; delvis i adverbiell an­vändning kännedom
(ta) reda på något
han försökte få reda på hennes telefon­nummer; snoka reda på nyheter
göra reda för något redo­göra för någotetik har blivit ett varu­märke på dag­ordningen men få gör reda för vad etik är
ha bra/väl reda på sig vara kunnig eller väl­underrättadhan kunde diskutera politik ofta och länge och hade väl reda på sig
belagt sedan 1405 (öppet brev utfärdat av häradshövdingen i östgötska Aska härad Sten Lalason (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska redhe 'reda, redo­görelse'
2reda ingen böjning
adjektiv
re`da
i reda pengar se peng
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska redha; av lågtyska rede med samma betydelse; jfr ur­sprung till 3reda 1
3reda redde rett, presens reder
verb
re`da
1 göra i ordning särsk. i fråga om fågel­bo
JFR reda upp, reda ut 1, rede 1
djur reder något
svalan reder sitt bo
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska reþa 'ut­reda; betala; skaffa; berätta', till reþer 'färdig (att rida)'; till rida; jfr ur­sprung till redare, redd
2 ibland med partikelnav, utan större betydelse­skillnad avreda
JFR tillreda
redning
någon reder (av) något (med något)
reda en sås; reda av med vete­mjöl
belagt sedan 1690
redaredande
reda sig, reda upp, reda ut