publicerad: 2021
remma
remmade remmat
verb
1
mindre brukligt
ofta med partikel, särskiltfast
binda eller snöra med remmar
någon remmar (fast) någon/något (någonstans)
någon remmar (fast) någon (någonstans)
någon remmar (fast) något (någonstans)
remma fast sig i stolen
belagt sedan 1866;
till
1rem!!
2
vardagligt
ofta med partikel, särskiltpå
springa
någon remmar på (någonstans)
remma på!
belagt sedan 1892
remmaremmande