SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 riktkarl riktkarlen riktkarlar rikt|karl·en substantiv rik`tkarl ● person som tjänar som riktmärke vid truppuppställning ○ ibland bildligt handelns betydelse som riktkarl i avtalsrörelsen belagt sedan 1832; till rikta och karl SO Alfabetisk lista rikta sig verb -riktig adj. riktig adj. riktighet subst. riktighet (riktig) riktkarl subst. riktlinje subst. riktmedel subst. riktmärke subst. riktmärke (märke) riktning subst. Till alla ordböcker
