publicerad: 2021
1ringa
neutrum och plural ringa
adjektiv
ring`a 
●
som har liten omfattning
hennes ringa ålder; bli dömd för ringa narkotikabrott; jag har inte den ringaste aning; boken kan erhållas till en ringa kostnad; hon hade inte den ringaste lust att diska
○
äv. med tonvikt på (social) enkelhet eller dylikt
något formellt
han var av ringa börd
belagt sedan ca 1420 (Åbo domkyrkas Svartbok);
fornsvenska ringa; av lågtyska ringe 'lätt; obetydlig'; jfr ursprung till
förringa
2ringa
ringde ringt, presens ringer
verb
ring`a
1
ge ifrån sig utdraget eller (snabbt) upprepat, klingande ljud om klocka av något slag; ofta för att påkalla uppmärksamhet eller dylikt
något ringer
kyrkklockorna ringde; väckarklockan ringde
○
ofta i opersonlig konstruktion
det ringde på dörren; det ringde i telefonen; det ringde i öronen efter explosionen
det ringer ingen klocka
se
klocka
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag);
fornsvenska ringia; urspr. ljudhärmande
2
vanligen med prep.
åstadkomma utdraget, klingande ljud från klocka eller dylikt
någon ringer (i något)
ringa i kyrkklockorna
○
spec. vid ytterdörr eller dylikt
någon ringer (på något)
ringa på dörrklockan; ringa på dörren
○
ibland med tonvikt på syftet
någon ringer (till något)
ringa till gudstjänst
belagt sedan förra hälften av 1300-talet
Uplands-Lagen
3
ofta med partikelnupp, utan större betydelseskillnad
(försöka) sätta sig i förbindelse med (någon) per telefon
SYN.
telefonera
ringa (upp) en vän; ringa (till) polisen; ringa och beställa bord; ringa efter en taxi
belagt sedan 1884
ringaringande, ringning
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
...
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut. Edvard Fredin, Nyårsklockan (i Efterlämnade dikter, 1890; efter en dikt av den eng. författaren Alfred Tennyson, 1850)
...
Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut. Edvard Fredin, Nyårsklockan (i Efterlämnade dikter, 1890; efter en dikt av den eng. författaren Alfred Tennyson, 1850)
3ringa
ringade ringat
verb
ring`a
●
vanligen perfekt particip
göra halsöppningen större på klädesplagg (för kvinna)
något är ringat (av någon)
en djupt ringad klänning
belagt sedan 1865
ringaringande, ringning
