publicerad: 2021
ryck
rycket, plural ryck, bestämd plural rycken
ryck·et
substantiv
●
kort och häftig (arm)rörelse
ett par ryck i snöret så gick motorn igång; han fick loss luckan med ett ryck; hon drog av sig strumpan med ett ryck
○
spec. om en delgren i tyngdlyftning där stången i ett moment rycks upp på sträckta armar över huvudet
tre missade försök i ryck
○
äv. om annan häftig rörelse
bilen startade med ett ryck; han vaknade med ett ryck
○
spec. i sportsammanhang
plötslig ökning av farten
hon gjorde ett ryck på sista varvet och fick ett försprång på 10 meter
○
äv. om annan plötslig aktivitet
i vissa uttryck
han fick ett ryck och städade hela huset
○
ofta med bibetydelse av lätt galenskap
hon fick ett ryck och gick och köpte ett dragspel
snabba ryck
vardagligthögt tempotill skillnad från e-post kräver chatten snabba ryck
stå rycken
väl uthärda påfrestningentrots hårt slitage har bron stått rycken under århundraden
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander);
fornsvenska rykker, ryk; till
rycka
