publicerad: 2021  
ryggrad rygg­raden rygg­rader
rygg|­rad·en
substantiv
rygg`rad
● skelett­pelare som är samman­satt av rundade, ihåliga ben som bär upp kraniet och stöder halsen och bålen samt inne­sluter rygg­märgen hos människan och vissa djur
JFR kota 1
ryggradsoperation
en orm med knäckt rygg­rad
○ spec. i ut­tryck för reaktion på något skrämmande
det gick kalla kårar längs rygg­raden
○ äv. bildligt, spec. om något som helt bär upp organisation eller dylikt
stål­industrin är landets ekonomiska rygg­rad
○ spec. äv. om stark karaktär eller dylikt
han hade inte rygg­rad att säga vad han tyckte
○ spec. äv. i ut­tryck för att något är ytterst väl in­övat
de behöver inte repetera mycket – låtarna sitter i rygg­raden
belagt sedan 1639; efter tyska Rückgrat med samma betydelse, till Rücken 'rygg' och Grat 'kant; bergs­rygg; fisk­ben', med an­slutning till 1rad!!