publicerad: 2021  
rykt rykten
rykt·en
substantiv
det att rykta
rykt (av något)
hästens hår­rem glänste som siden efter rykten
ibland äv. bildligt något ålderdomligt vård särsk. av något abstrakt
språkrykt
svenska språkets rykt och ans
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (i sms.; (Södermanna-Lagen)) fornsvenska rykt, rökt 'om­sorg; vård'; till rykta; jfr isl. r´økja 'vårda, ha om­sorg om'