publicerad: 2021
rättfärdiga sig
rättfärdigade rättfärdigat
verb
●
försvara sig och argumentera för att man handlat rätt
SE
rättfärdig
rättfärdiga sig (för något/sats) (inför någon)
rättfärdiga sig (för något) (inför någon)
rättfärdiga sig (för sats) (inför någon)
hon fick kritik för beslutet och kände behov av att rättfärdiga sig
belagt sedan 1939
rättfärdiga sigrättfärdigande