publicerad: 2021
1sakta
adverb
sak`ta 
1
med låg hastighet
kör sakta; solen sänkte sig sakta under horisonten; klockan gick för sakta
○
spec. i ett fast uttryck
sakta men säkert närmade han sig täten
○
äv. bildligt
smärtan ebbade sakta ut
sakta i backarna
se
backe
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan);
fornsvenska sakta (adv. och adj.); av lågtyska sachte med samma betydelse; samma ord som engelska soft 'mjuk'; trol. besläktat med
sämja
2
med svag kraftutveckling
grönsakerna sjuds sakta i osaltat vatten
belagt sedan början av 1500-talet
Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna
Sakta
men steg för steg
går det framåt
det måste man tro. Märta Tikkanen, ur Århundradets kärlekssaga (1978)
men steg för steg
går det framåt
det måste man tro. Märta Tikkanen, ur Århundradets kärlekssaga (1978)
2sakta
ingen böjning
adjektiv
sak`ta
1
som kännetecknas av låg hastighet
de rörde sig i sakta mak
belagt sedan ca 1430
Själens tröst
2
som har svag kraftutveckling
köttet steks över sakta eld
belagt sedan början av 1500-talet
Läke- och örte-böcker
3sakta
saktade saktat
verb
sak`ta
1
ofta med partikel, särskiltav, in, ner
sänka (sin hastighet) om person
hon saktade farten i kurvan
○
äv. om föremål
sänka hastigheten
bilen saktade in i kurvan
○
äv. med avseende på föremål
sakta in bilen
belagt sedan 1642;
till
1sakta 1
2
något högtidligt
dämpa kraftutvecklingen hos
någon saktar något
sakta sin vrede; sakta sitt tal
belagt sedan ca 1430
Själens tröst
saktasaktande
