publicerad: 2021  
sav saven
sav·en
substantiv
näringsvätska i träd som bildas i stammen på våren till de utsprickande knopparna
savtid; lönnsav
saven steg; saven består av vatten med där­i lösta ämnen, mest socker och oorganiska salter
äv. bildligt om fram­sprängande, energi­givande känsla
känslorna steg i kroppen som saven om våren
belagt sedan början av 1500-talet (Läke- och örte-böcker); fornsvenska sava; besläktat med lat. sap´a 'must'; jfr ur­sprung till saft, sävlig
Jag tror inte på ett liv efter detta
Jag tror på detta liv
Och nu, när saven slutat stiga och jag har hunnit
till sen­sommarn, min års­tid, minns jag
hur ångest­fullt jag förr tyckte syrsorna filade,
tycker så inte längre. Gunnar Ekelöf, En verklighet (drömd) (i Om hösten, 1951)