publicerad: 2021
schwa
schwaet
schwa·et
substantiv
schwa´ljust sj-ljud 
●
en obetonad vokal som bildas med tungan mitt i munhålan och läpparna orundade
andra vokalen i "hunden" är ett schwa; schwaet tecknas fonetiskt som ett upp- och nedvänt e
belagt sedan 1811;
till hebr. shewa med samma betydelse, ev. till shaw 'tomhet'
