publicerad: 2021  
segrare segraren, plural segrare, bestämd plural segrarna
segr·ar·en
substantiv
se`grare
● segrande part i tävling, strid eller dylikt
JFR segra
segrartid; etappsegrare; olympiasegrare
en över­lägsen segrare; en klar segrare; kora en segrare; ut­ropa någon som segrare; efter en jämn match stod NN som segrare
○ äv. om ledare för segrande part
Nelson, segraren vid Trafalgar
belagt sedan 1681