publicerad: 2021  
sekundera sekunderade sekunderat
verb
sekunde´ra
1 biträda vanligen i praktiskt av­seende
JFR sekondera
någon sekunderar någon
hon fick hela tiden sekundera sin glömske mot­spelare; romanen tar sin början när huvud­personen, sekunderad av sin bror, åter­vänder till barndoms­staden för att ta emot ett pris
belagt sedan 1629; av lat. secunda´re 'hjälpa, bi­stå', till secun´dus 'följande; under­stödjande'; jfr ur­sprung till sekond
2 sjunga eller spela andra­stämma
någon sekunderar (någon/något) (med något)
någon sekunderar (någon) (med något)
någon sekunderar (något) (med något)
basisten sekunderade i refrängen
belagt sedan 1824
sekunderasekunderande, sekundering