publicerad: 2021  
sekvens sekvensen sekvenser
sekv·ens·en
substantiv
sekven´s
● följd av sammanhängande före­teelser spec. filmscener
fem om­tagningar av samma sekvens
○ spec. äv. musikaliskt motiv
sekvenserna i sonatens genomförings­parti
○ spec. äv. obruten rad av spel­kort med stigande valör i en färg
han hade en vacker sekvens i hjärter: ess, kung, dam, knekt
○ äv. all­männare
minnet åter­kom i korta sekvenser
belagt sedan 1864; av medeltidslat. sequen´tia 'följd', till lat seq´ui 'följa'; jfr ur­sprung till exekution, konsekvens, sekunda