publicerad: 2021  
sergeant sergeanten sergeanter
serge·ant·en
substantiv
[-∫an´t]
● (titel för) befäls­person på plutons­nivå i det svenska försvaret fram till 1983; mellan 1972 och 1983 den lägsta plutons­officers­graden, tidigare den lägsta under­officers­graden
han befordrades från sergeant till fan­junkare
○ nu­mera en­bart som tjänstegrad för hemvärns- och värn­plikts­befäl
belagt sedan 1618; av franska sergent med samma betydelse; av lat. ser´viens 'tjänande (soldat)', till servi´re 'tjäna'; jfr ur­sprung till servera