publicerad: 2021  
silke silket silken
silk·et
substantiv
sil`ke
● tunn, mjuk, glänsande tråd från silkes­maskens kokong som man fram­ställer siden av
silkesfjäril; silkestråd; natursilke; råsilke
○ äv. om mot­svarande väv
JFR siden
silkeshandske; silkessammet; silkessjal; silkesstrumpa
en blus i silke
○ äv. bildligt om något mjukt och behagligt
silkeslen
hennes hår kändes som silke
belagt sedan 1346 (testamente upprättat av kung Magnus och drottning Blanka (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska silke; efter lat. Se´ricum 'siden; silke'