publicerad: 2021  
1sista maskulinum siste
adjektiv
sis`ta
1 som kommer efter alla andra eller allt annat i tid, rum el. rang­ordning
fira sista april med en picknick; det står på bokens sista sida; hon fick den sista biljetten till premiären; de fick platser på sista bänk­raden; hon kom på sista plats i motions­loppet; hennes sista roman blev hennes mest om­diskuterade bok
○ äv. i ut­tryck för lägsta prioritet eller dylikt
han är den siste hon skulle be
den sista vilan se vila
en sista hälsning se hälsning
få sista ordet se ord
föra/följa någon till den sista vilan se vila
ha satt sin sista potatis se potatis
ha sista ordet se ord
i sista instans se instans
i sista minuten se minut
i sista sekunden se sekund
i sista stund se stund
i sista ögon­blicket se ögonblick
in i det sista ända till slutethemlighets­makeriet kring utnämningen var stort in i det sista
inte ha sagt sitt sista ord se ord
lägga sista handen vid något se hand
(någons) sista vilja se vilja
(någons) sista vilo­rum se vilorum
Sista Dagars Heliga se dag
sista hand se hand
sista ordet är inte sagt se ord
sista paret ut se par
sista skriket se skrik
sjunga på sista versen se vers
belagt sedan 1471 (Stockholms Stads Jordebok 1420–1474); fornsvenska sizter, femininum sizta
2 som är (i tiden) närmast före­gående
JFR senaste 2
sista gången vi sågs var han arg men det blir nog annor­lunda nästa gång; på sista tiden har han varit mycket sjuk
belagt sedan 1507 brev från riddaren Erik Turesson (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)
2sista sistan
sist·an
substantiv
sis`ta
● en grupp­lek där en del­tagare ska försöka springa i fatt och ge någon av de andra ett lätt slag
SYN. 2kull
leka sista
belagt sedan 1913; till sist