publicerad: 2021  
skrupel skrupeln skrupler
skrupl·er
substantiv
skru´pel äv. skrup´el
● vanligen plur. (samvets)betänklighet
moraliska skrupler; cyniska affärs­män utan några som helst skrupler
belagt sedan 1633; via tyska el. franska av lat. scru´pulus 'liten sten; bekymmer'