SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
glop substantiv ~en ~ar glop·enslyngel psykol.unga gloparsedan slutet av 1400-taletSchack-tafvels lekfornsv. gloper ’fåne’, eg. ’som gapar och ser dum ut’; jfr no. glop ’svalg’; besl. med glappa