publicerad: 2021  
1snip snipen snipar
snip·en
substantiv
1 pip särsk. med tanke på den spetsiga formen
SE 1pip
gräddkannans snip
belagt sedan 1894; till sv. dial. snippa 'till­spetsa; tränga ihop'; besläktat med snibb
2 ett gracilt halv­gräs med trådfina blad­skivor och ensamt, gulbrunt ax med blommor
snip till­hör samma släkte som säv
belagt sedan 1755; se ur­sprung till 1snip 1
2snip snipen
snip·en
substantiv
en smittsam sjukdom hos häst­djur
SYN. rots
belagt sedan 1775; besläktat med no. dial. snippa 'snyfta'; trol. av ljud­härmande urspr.