publicerad: 2021  
1snäppa snäppan snäppor
snäpp·an
substantiv
snäpp`a
typ av vadar­fågel med rak eller böjd, smal näbb och långa, smala, spetsiga vingar
belagt sedan 1664; av lågtyska sneppe, snippe med samma betydelse; besläktat med 1snip!! (efter fågelns långa, smala näbb)
2snäppa snäppte snäppt, presens snäpper
verb
snäpp`a
spänna två fingrar mot var­andra och sedan hastigt släppa så att ett knäppande ljud upp­står
någon snäpper (med något)
snäppa med tummen och lång­fingret
äv. ut­vidgat ut­föra rörelse som åstad­kommer kort, knäppande ljud
snäppa med saxen
belagt sedan 1934; av ljud­härmande urspr.
snäppasnäppande, snäppning