SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
gnom [gnå´m] substantiv ~en ~er [gnå´m-] gnom·en1dvärgliknande demon som tänks bo i jordens inre enl. bl.a. kabbalistisk upp­fattning litt.vet.SYN.synonymjordande JFRcohyponymsylfhyperonymelementarandecohyponymundincohyponymsalamander 2 sedan 1785av nylat. gno´mus med samma betydelse; trol. besl. med gnom 2 2kort all­män levnads­regel ofta av poetisk karaktär litt.vet.många av antikens författare skrev gnomersedan 1817av grek. gno´me ’förnuft; in­sikt; tanke’; jfr gnosis