publicerad: 2021  
sonat sonaten sonater
son·at·en
substantiv
sona´t
komposition i flera satser med en sats i sonat­form vanligen av­sedd för ett el. ett få­tal instrument och med tre el. fyra satser
pianosonat; violinsonat
Bachs sonater för solo­cello
belagt sedan 1773; av ita. (canzone) sonata med samma betydelse, till canzone 'sång; instrumental­komposition' och sonare 'ljuda'; jfr ur­sprung till sonant