publicerad: 2021  
1spak spaken spakar
spak·en
substantiv
● stång (med hand­tag) som an­vänds för att styra maskin ofta med hävstångs­effekt
styrspak; växelspak
sitta vid spakarna; sköta spakarna
○ äv. bildligt i ut­tryck för ledande funktion
ett möte med dem som håller i spakarna i kommunen
belagt sedan ca 1740; trol. av lågtyska spake med samma betydelse; trol. besläktat med spagat
2spak spakt spaka
adjektiv
● som skrämts eller på­verkats till svaghet eller med­görlighet
JFR beskedlig, foglig, tam
hon var bra spak efter tandläkar­besöket; han såg ganska spak ut efter all kritiken
○ äv. om handling eller dylikt
hans spaka efter­givenhet för henne
○ äv. bildligt om vatten­drag lugnt flytande
spakvatten
belagt sedan 1385 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska spaker 'klok; spak'; besläktat med speja; jfr ur­sprung till späka