publicerad: 2021  
spegla sig speglade speglat
verb
spe`gla sig
● betrakta sin egen bild i en spegel
någon speglar sig (i något)
hon tog på sig den nya klänningen och speglade sig
○ äv. något ut­vidgat
han stannade till och speglade sig i ett skylt­fönster
○ äv. bildligt
något speglar sig (i något)
månen speglade sig i isen; träden speglade sig i sjön
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska speghla sik
spegla sigspeglande, spegling