SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 spejare spejaren, plural spejare, bestämd plural spejarna spej·ar·en substantiv spej`are ● person som spejar JFR spanare de hade en spejare ute för att rekognoscera belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska speiare; till speja SO Alfabetisk lista spegelvänd (spegel) spegla verb spegla sig verb speglosa (glosa) speja verb spejare subst. spejare (speja) spejsad adj. spejsig adj. spektakel subst. spektakulär adj. Till alla ordböcker