publicerad: 2021  
spjärn ingen böjning, neutrum
substantiv
spjä´rn
● vanligen i vissa ut­tryck stadigt fäste med fot eller annan kropps­del i av­sikt att mot­stå viss kraft el. skjuta på eller dylikt
hon tog spjärn med fötterna mot väggen och försökte flytta skåpet
belagt sedan 1882 (i ut­trycket ta spjärn); till spjärna