SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 stabbig stabbigt stabbiga stabb·ig adjektiv stabb`ig ● kort och kraftig mest om person el. (del av) kropp en stabbig karl; stabbiga ben ○ äv. om mat som har kraftig konsistens och är mättande JFR mastig en stabbig makaronilåda belagt sedan 1851; sv. dial. stabbig; jfr ursprung till stabbe SO Alfabetisk lista SSD-disk (disk) S-spunnen (spinna) sta adv. stab subst. stabbe subst. stabbig adj. stabbur subst. stabil adj. stabilisator subst. stabilisera verb stabilisera sig verb Till alla ordböcker
