publicerad: 2021  
stabil stabilt stabila
stab·il
adjektiv
stabi´l
● som har väl samman­hållen konstruktion och god förmåga att stå emot yttre på­verkan
MOTSATS labil, skranglig JFR stadig, säker 4
stabilitet
ett stabilt stål­räcke; stolen verkade inte sär­skilt stabil; båten är stabilt byggd (adverbial)
○ äv. bildligt om person, mänskligt el. sam­hälleligt förhållande etc.
ett stabilt förhållande; en stabil ekonomi; en stabil regering; en lugn och stabil person; patientens till­stånd var stabilt
belagt sedan 1845; av lat. stab´ilis 'stadig; orubblig; bestående', till sta´re 'stå'; jfr ur­sprung till etablera