SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 stridulation stridulationen stridul·at·ion·en substantiv [-∫o´n] ● ljudalstring genom att två kroppsdelar gnids mot varandra t.ex. vingar mot varandra el. baklår mot vingar; särsk. hos insekter, t.ex. gräshoppor och syrsor belagt sedan 1888; till lat. stri´dulus 'vinande; gnisslande' SO Alfabetisk lista stridsyxa subst. stridsyxa (yxa) stridsåtgärd subst. stridsäpple subst. stridsäpple (äpple) stridulation subst. stridulera verb strigel subst. strigla verb strike subst. strikt adj. Till alla ordböcker