publicerad: 2021  
stöpa stöpte stöpt, presens stöper
verb
stö`pa
1 fram­ställa genom att låta flytande massa stelna till viss skepnad ibland genom att hälla i form
SE stöp 1 JFR gjuta 2
någon stöper något
stöpa kulor av bly; stöpa nyårs­lyckor är en finsk tradition
○ spec. om att fram­ställa stearin­ljus genom att doppa vekar i smält stearin
stöpa ljus till jul
vara stöpt i samma form se form
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska stöpa 'hälla; gjuta; stöpa'; nord. ord, besläktat med 1stupa 1
2 blöta säd i vatten för att på­skynda groning eller för­bereda betning
JFR 1beta 3
någon stöper något
belagt sedan ca 1645
stöpastöpande, stöpning
stöpa om