publicerad: 2021  
susning susningen susningar
sus·ning·en
substantiv
su`sning
1 susande ljud
○ spec. om sorl eller dylikt
det gick en susning genom salen när NN presenterades
belagt sedan 1842
2 var­dagligt aning
en susning (om något/sats)
en susning (om något)
en susning (om sats)
jag har inte en susning om vad hon heter
belagt sedan 1991