publicerad: 2021  
svala svalan svalor
sval·an
substantiv
sva`la
typ av (mindre) fågel med långa spetsiga vingar, kluven stjärt och stort gap
pil­snabba svalor flög lågt på sin jakt efter insekter
äv. om papper som vikts på sådant sätt att det seglar bra i luften
vika svalor; kasta svalor
äv. bildligt i ett ut­tryck för att någon/något är unik(t) i sitt slag
landet är en ensam svala i europeisk politik
en svala gör ingen sommar ett enda exempel räcker inteel. har ingen av­görande betydelse: en svala gör ingen sommar – en bil­fri dag i månaden löser verkligen inte alla miljö­problem
belagt sedan mitten av 1400-talet (Prosadikter från Sveriges medeltid); fornsvenska svala; gemensamt germanskt ord av dunkelt urspr.