publicerad: 2021
sällskaplig
sällskapligt sällskapliga
säll·skap·lig
adjektiv
●
som gärna umgås med (andra) människor
SYN.
social 2
han är öppen, glad och sällskaplig; hon är en sällskaplig natur; hunden var mycket sällskaplig
○
äv. om handling eller dylikt
sällskaplig samvaro
belagt sedan 1640